…och så kom Mollie :)

Och det var kärlek vid första ögonkastet 🙂

Den 27:e januari klockan 09:48 såg hon operationssalens ljus för första gången efter ett planerat kejsarsnitt.

Eftersom vår förra förlossning blev allt annat än bra kändes det som ett bra val att snitta planerat den här gången och det känns som att vi fått en rejäl revansch den här gången.

Förutom att jag mådde lite kymigt ett tag på operationssalen och förutom att hon var stor och fastnade på vägen ut (ja, de kan fastna även via snitt) och mina kollegor fick sig ett akutlarm och lite motion i form av en ”joggingtur” ner till förlossningen för att ta hand om henne ♥ Så gick allt såååå bra. Nu är vi hemma tillsammans i några veckor för att få någon form av rutiner och komma in i vardagen med två barn, där ett sitter fast vid bröstet en stor del av dygnet och den andra pockar på uppmärksamhet i stort sett hela tiden.

Otillräcklighet sammanfattar mycket av känslorna just nu. Men det ska vi väl fixa det här, precis som alla andra?

Har ni några bra tips att dela med er av? ♥

Vår lilla älskade sessa 13 dagar gammal.

Mollie 160209

Snart är magen borta… Och då får vi träffa vårt lilla mirakel ♥

Inget är som väntans tider sägs det. Och det stämmer.

För när vi nu har ett datum som vi längtar efter och räknar ner till så känns det som att tiden sniglar sig fram. De här futtiga dagarna som är kvar innan vi får träffa vår prinsessa känns som en längd av hela graviditeten hittills. Nästan 😉

Nu går vi in i vecka 39 (38+) och snart är hon här.
Jag känner mig stor och otymplig. Mina fogar smärtar något otroligt och jag har halsbränna som tillfälligt botas med Omeprazol inför varje natt. Jag ligger på 2-3 kuddar och vänder mig från sida till sida med mycket möda och besvär. Toaletten får några besök varje natt och min kompis Nezeril hälsar på i näsan varje morgon och kväll pga graviditestäppa.

Förutom det så blöder tandköttet när jag borstar tänderna, näsan när jag snyter mig och fötterna + benen blir som geléklumpar om jag är uppe för långa stunder på en gång.

Viktuppgången under hela graviditeten är nu 12 kilo och det känns överkomligt tycker jag. Det är klart att man är rädd för att gå upp för mycket men det sägs att en hälsosam graviditet bär med sig 12-20 kilos viktuppgång. Och jag tänker inte ha någon brådska att gå ner dem igen när hon kommer ut. Var sak har sin tid.

I alla fall så känner jag mig rätt mosig i skallen och trött nästan hela tiden. Och på grund av smärta klarar jag inte av att göra speciellt mycket om dagarna. Så nu känns det rätt skönt att den här graviditeten (min sista) snart är över. Jag passar på att mysa med min mage och super in så mycket som möjligt.

Jag har jobbat mitt sista pass på jobbet för många månader framöver. Sängen är bäddad, BB-väskan är packad med kläder till oss båda, filtar och lite av varje.

Vi längtar efter dig något galet. Efter att få se dig, hålla dig i famnen och pussa på din söta lilla näsa ♥
Jag kommer inte kunna andas ut förrän du är här ute hos oss och jag vet att allt gått bra.

Graviditet nummer 7 och barn nummer 2. Du är vårt lilla mirakel ♥

Lillasysters rum

Välkommen 2016!

Nytt år, nya möjligheter?

Hittills i år har jag redan hunnit fylla år och jobba mitt sista pass på några månader.
Året började med jobb, tänkte det var lika bra att jobba hela helgen efter Nyår så att jag med gott samvete kan vara hemma i några månader.
Jag har hunnit med att träffa flera av mina goa vänner och flera planerade besök och fika-mys står på schemat.

Sen är det ju tänkt att jag ska föda barn också. Inom tre veckor är hon här hos oss.
Kommer hon inte ut självmant inom ett visst datum så står ”elektivt sectio” – dvs planerat snitt – på kalendern.

Det ska bli så spännande att se vem hon är. Eller han om nu läkaren sett väldigt fel 😉
De senaste veckorna har hon varit lite lugnare på nätterna och hållit igång lite mer dagtid istället, vilket gör att jag åtminstone får någon timmes sammanhängande sömn nattetid och det är skönt. Dock vaknar jag så fort jag ska vända mig från sida till sida (enda sättet som går att sova på), toalettbesök, halsbränna etc. Men för något så värdefullt där inne får man helt enkelt försöka att bita ihop även om jag många gånger satt mig på hallgolvet gråtandes för att jag inte kan få på mig skorna själv. Jag håller tummen allt jag kan för att foglossningen försvinner i samband med förlossningen precis som förra gången, svårt att beskriva hur det känns när kroppen är en spillra av sitt forna jag. Man ska inte klaga och man ska vara glad och tacksam (och det är jag) men att ha sån fruktansvärd foglossning är hemskt. Att vakna av att man gråter när man ska vända sig, inte kunna ta på/av skorna, underkläder, byxor etc och att gå som en strandad val när man rör sig…

Jag är sjukskriven fram till förlossning och A går på förskolan några timmar varje dag så att jag ska kunna ligga och vila upp bäckenet och benen (som svullnar på sig av alla vätska). Han kommer att gå fram till dess att Lillasyster kikar ut, sen kommer han att vara hemma med oss.

RS-säsongen är ”lugn” i år om man jämför med förra året, men toppen kommer i februari/mars och eftersom jag sett så många barn sjuka i just RS under mina år på jobbet är det aldrig något jag vill riskera att mina barn åker på. Så om det innebär att A får vara hemma från 15 timmars-förskola så får det bli så.

Nu måste jag gå och pussa min son godnatt 🙂 ♥

Svullen som attan och sliten i vecka 37. Men ändå. This is me.

Baby Loading (Gravidfoto by Caroline Landin). Spindeltjejen Gravidfoto Studio. Vecka 37.

Jul, Nyår och Lillasyster

Nu har Julafton 2015 passerat och vi närmar oss Nyårsafton 2015-2016 med stormsteg.

Sen väntar min födelsedag (som visserligen inte är något speciellt att fira längre) och därefter nästa stora grej. Lillasyster.

Eller Lillebror – för tänk om de sett fel 😉

Det är bara cirka tre veckor kvar till hon kommer ut nu, till vi blir tvåbarnsfamilj. Storebror längtar en massa och säger till Lillasyster M att ”komma ut nuuuuu” så att de kan mysa. Han har väntat och längtat länge nu, men snart är det dags. Det ska bli så himla spännande att se vem hon är, hon som ligger där inne och buffar och sparkar, och gräver med fingrarna och trycker ner huvudet ner i bäckenet och får mig att gnälla och gråta av all foglossning som gör att jag knappt kan gå längre.

Jag har gått upp 11,2 kilo totalt och det mesta sitter på magen men även lite på låren. Dessutom är en del vätska och händer, ansikte och ben är svullna. Tyvärr klarar jag inte av att få på mig några stödstrumpor själv eftersom jag har svårt att röra mig.

Jag försöker njuta de sista veckorna. Sista gången som jag bär ett litet knyte inuti mig. Men det känns som att det är en bit kvar till mål, speciellt med smärtsamma sammandragningar (även i vila) och fogar som inte klarar något. Att ta på sig underkläder är numera en sport i mitt liv. Jag hoppas verkligen att det blir bättre när hon kommer ut, precis som med storebror, för jag längtar efter att kunna gå några hundra meter, att kunna ta mig ut och få lite frisk luft utan att gråta innan jag kommit ut genom dörren.

Undrar hur hon ser ut. Undrar hur stor/liten hon är. Undrar hur hon är.
Oavsett så är hon otroligt älskad redan nu, hon som vi ännu inte mött ♥

Albin och Lillasyster

Countdown: 5 veckor.

 

Studiofotografering Skövde - Fotograf Caroline Landin

I eftermiddag har jag haft besök av de här två busiga godingarna i min hemmastudio. Jag tycker det är så underbart kul att fotografera, speciellt barn som är fulla av bus och lek.

Just nu är jag liiite otymplig bara i att ta mig upp/ner på grund av stor mage och smärtsamma fogar. Men jag kör på ändå och vilar mellan varven.

Ungefär fem veckor kvar, sen kommer Lillasyster ut till oss. FEM VECKOR. Stoppa tiden! Nu måste jag bara passa på att njuta trots alla krämpor. Jul, Nyår, Födelsedag och sen är det dags. Bebismys för fulla muggar (och förhoppningsvis inte så mycket kolik eller liknande).

Kram på er!!

Inget är som väntans tider?

Vi är så himla spända på att få träffa lilla M där inne i magen. Inte så mycket att vi vill att hon ska komma ut NU. Men dagarna fram till januari får gärna gå fort för det ska bli så skoj att få se henne på riktigt och hålla henne i min famn och pussa på henne (istället för att gnälla på henne som jag gör nu när hon ligger i magen och trycker på alla möjliga ömma punkter) 😉

Jag går runt och fixar och donar lite titt som tätt i hennes blivande rum men är inte klar än på långa vägar, får väl ordna lite mer när det närmar sig så att man håller sig sysselsatt och får tiden att gå lite fortare. Tur att A håller mig igång med sin härliga energi och snabba utveckling.

Och så jobbar jag ju fortfarande, även om jag gått ner till 50% pga kraftig foglossning. Jag har ändå tänkt försöka jobba fram till det är dags i januari, beroende på vad mina fogar säger om det.

Har ni jobbat hela tiden fram till förlossning?

Newbie Rosa Filt - Teddykompaniet Kanin

Dagens bebismode – hiss eller diss?

IMG_9253

IMG_9254

Jag tycker att de flesta kläder som finns att köpa just nu är väldigt färglösa och ”dassiga” men föll för en liten mössa och body (har samma filt) som Lillasyster ska få ha på sig när hon kommer. När jag väntade Albin var det mycket färger, mönster m.m. och det älskade jag! Men nu är det mest ljusa färger i vitt, beige, brunt, rosa. Vet att en del mammor tycker att det är jättefint men jag hör inte till dem 😉 Som tur är har jag MASSVIS av kläder kvar från när Albin var liten och det är mycket unisex i härliga färger som Lillasyster också kan använda.
Vad tycker ni om bebismodet just nu? Hiss eller diss?

Diagnos: Foglossning

Precis som när jag var gravid med Albin har jag nu problem med foglossning.
Förra graviditeten dök den upp som ett paket på posten sent i graviditeten, nämligen inte förrän vecka 31. Men då med besked. Det blev foglossningsbälte, sjukgymnastik, rehab-bad och kryckor. Samt vila och soffläge/sängläge i så stor mån som möjligt.

Den här gången satte det igång redan i vecka 13 och har blivit värre och värre allt eftersom veckorna går och magen växer. Det sägs att om man en gång haft foglossning så kommer det tidigare i nästa graviditet och oftast även kraftigare. Jag har ändå kämpat på väldigt bra tycker jag, och jobbat 100%.

Jag gick in i vecka 27 den här veckan och i måndags fick jag dock väja mig och sjukskriva mig partiellt. Jag tänker börja med att försöka jobba 75% och se hur det fungerar. Senaste veckorna har fogarna tagit sån stryk att när jag efter 8 timmars arbetspass ska gå till bilen har jag knappt kunnat gå alls och sen behövt vila i flera timmar. Det liksom ”knäcker” i fogarna när jag ska gå i trappor, resa mig upp, sätta på mig strumpor m.m. Jag är glad så länge jag slipper kryckor. Och det kunde varit värre. Samtidigt så måste man lyssna på sin kropp och det handlar ju (förhoppningsvis) om en så kort period i livet så man måste ta hand om sig. Jag kommer förmodligen aldrig mer att vara gravid och jag vill passa på att må så bra jag kan och förbereda mig inför allt som komma skall. Samtidigt som jag blir rastlös av att bara vara hemma och vila. Jag behöver göra något, känna mig behövd och ”viktig” för att känna att jag lever ♥

Jag och Bulan i vecka 25+0 (graviditetsvecka 26) och i vecka 26+0 ♥

20151020_191736 20151026_125057

Att vänta barn nummer 2.

De flesta av er följer mig ju på Instagram eller på Facebook så det kommer väl inte som någon direkt nyhet här inne.

Men i alla fall. Albin ska bli storebror!
Beräknat förlossningsdatum precis i början av februari men som det ser ut så blir det planerad förlossning i januari.

Liten buffar rejält där inne och framför allt när jag ska lägga mig och sova för natten, då är det full fest!

Den här graviditeten och den jag hade med Albin är som natt och dag nästan.

Med Albin spydde jag i 42 veckor och gick på mediciner och var sjukskriven bitvis. Den här gången mådde jag väääääldigt illa fram till vecka 16 men kräktes bara 2 gånger.
Med Albin började foglossningen pang boom i vecka 31, nu satte den igång redan i vecka 13. Det sägs att den kommer tidigare för varje barn och även kraftigare. Ska bli spännande att se hur den utvecklar sig med tanke på att jag gick med kryckor då.

Jag var sugen på potatis i mängder när jag väntade Albin. Den här gången är det pasta som gäller.

Det vanliga chokladmonstret som härjade även när jag var gravid med Albin har bytts ut till ett monster som crejvar sura godisar och salt! Och äppeljuice.

Det är mycket som skiljer.
Kanske har det sina förklaringar eftersom jag den här gången väntar en liten tjej!
Japp. En liten lillasyster är det som ligger där inne i magen och växer för fullt ♥

Som vi längtar efter den här lilla sessan, att få se henne och att få lära känna henne ♥

Lillasyster-Copyright-Caroline-Landin

När man drabbas av sorg i hjärtat…

Hur skriver man det här…?

Jag har längtat efter att få berätta för er att vi ska ha bebis igen. Att få blogga i samband med att magen växer.
I maj skulle Albin bli storebror.

Skulle.

För förra veckan fick jag två små blödningar och i söndags började jag blöda rejält.
Efter ett besök på Akuten konstaterades att vi drabbats av en MA och att det inte blir någon liten bebis till våren.

Där och då dog en del av hjärtat och drömmarna likaså. Magen som börjat växa och bli en så kallad bebismage blir inte större. Istället blir den tom. Igen.

Jag saknar min lilla mage. Och jag saknar drömmarna om vad som skulle bli.

Vid en undersökning igår visade det sig att mycket är kvar och därför läggs jag in på sjukhuset imorgon bitti för vidare behandling. Ni kan väl hålla en tumme för mig att allt går bra, och att jag får komma hem igen redan imorgon.

En tredjedels graviditet… många tycker inte att 13 veckor är så länge, men det är en tredjedels graviditet och under den tiden hinner man drömma och längta en hel del.

Och jag tycker att det är viktigt att prata om det, ventilera och få ut det man känner. I det stora hela är det ingen ”stor grej”, det händer varje dag. Men för oss är det en sorg ♥

141123-MA

Jag är så OTROLIGT tacksam över alla hälsningar, sms, samtal, blommor, kramar m.m. som jag har fått av alla mina fina vänner.

De värmer så hemskt mycket mitt i allting.

Jag hoppas att ni vet hur mycket ni betyder!! ♥

Fet-tisdagen eller Fettis-dagen?

Hur som helst så har inte en enda semla slunkit ner i den här magen idag. Inte ens en smula. Inte en liten klick grädde och inte en enda fingertopp med mandelmassa.

Tråkigt värre. Men försöker att hålla mig till sötsaker på fredag/lördag och har försökt att komma in i rutiner här hemma med att promenera varje dag oavsett väder (det är riktigt ruggigt ibland!).

Jag ser INTE fram emot att strutta runt i bikini inom ett par veckor. Min mage är helt randig av bristningar efter graviditeten (klarade mig fram till det sista innan det exploderade trots att jag smörjde mig med olja hela graviditeten). Och ovanför kejsarsnittet så hänger magen som en slapp påse. Och det är INTE lätt att träna upp det när man inte får göra situps eller träna ren mage. Fram till början av januari fick jag ju inte träna något alls. Bara ta det lugnt och låta kroppen läka inifrån och ut. Sen blev jag genomförkyld och lillälskling också.

Jag försöker ändå tycka om min mage – den har trots allt burit det värdefullaste jag har ♥ Min lilla lejonunge som gett mig mina klösmärken på magen 😉

Har ni ätit någon semla idag?


Foto: Måbra.com

ÅRSKRÖNIKA 2012

Mitt graviditetstest

Tänk vad fort ett år passerar när man tittar tillbaka på det. När man är mitt uppe i det så tycker man ibland att det går så extremt långsamt – som året som gått för min del, när jag väntat på att få träffa vårt lilla mirakel som vuxit inuti mig hela året. Det sägs att ”ingenting är som väntans tider” och jag förstår nu vad som menas med det. När ett år känns som en evighet och att det, när väntan nästan är över, börjar kännas som att varje dag är lika lång som ett år. En del minnen som man har vill man bara lägga bakom sig och gå vidare med, medan andra rotar sig fast hårt i hjärtat för att alltid bli ihågkomna som några av de bästa minnena man har.

Det här året kunde inte börjat bättre för min del. Den 21 januari fick vi bekräftat att jag och min älskling skulle bli föräldrar. Äntligen. Den 1 januari började (ännu) en liten parvel att växa inuti mig och hela året gjorde han att jag blev tjockare och tjockare för att sen kika ut i början av oktober. Därmed började ”nästa fas” i mitt liv. Ett ”helt nytt liv”. Mitt liv som mamma till en liten älskling, och varje dag svämmar mitt hjärta över av kärlek till honom.

 
Här kommer några bästa/sämsta saker med året som gått:

BÄSTA LÅT: Händerna mot himlen (September), Some die young (Laleh)
BÄSTA FILM: The Vow (Älska mig igen)
BÄSTA TV-SERIE: Grey’s Anatomy
BÄSTA DAGEN: När jag fick plus på stickan och när Lillälskling kom till världen 6/10
BÄSTA RESAN: Thailand/Malaysia (det var också den enda resan i år)
BÄSTA FESTEN: Inget party för min del!

SÄMSTA LÅT: Miss Li som förstörde min favoritlåt med Magnus Uggla (1:a Gången)
SÄMSTA FILM: Jag somnade nog inte till en enda film i år. Det är ett gott tecken!
SÄMSTA TV-SERIE: Tittar inte på dåliga serier?
SÄMSTA DAGEN: 5.e april när min farfar lämnade oss

BLOGGEN
Jag fortsätter att blogga på eget domän, från att ha bloggat sen 2001-2002 på olika portaler. Trots att jag börjar bli gammal (fyller 34 om en vecka) så heter jag Spindeltjejen, ett nickname som följt med mig sen jag var 16 år (1995). Det känns liksom fel att helt plötsligt byta namn till Spindelkvinnan eller Spindeltanten?

Thailand 2012 / Koh Lipe 4

JOBB
Sedan början av år 2003 jobbar jag med Neonatalvård (vård av för tidigt födda och sjuka nyfödda barn) och det är det som mitt hjärta brinner för. Det innebär att jag i början av året som kommer har jobbat inom neonatalvården i 10 år. Dock är jag hemma på heltid sen i augusti, när jag plötsligt vid enorm foglossning och inte längre kunde röra mig. Det var på jobbet som jag var när jag först misstänkte att jag var gravid. Jag satt i en ambulans på väg ner till Göteborg med en kuvöstransport och började må fasligt illa. Det var också mina jobbarkompisar som först fick dela nyheten med mig eftersom jag inte kunde dölja det (man får inte vara med och röntga barnen etc) och mitt illamående kulminerade inom någon vecka. Några av mina jobbarkompisar fanns också på plats under min förlossning för att hjälpa min lille älskling igång när han kikade ut ur magen, eftersom han förlöstes med akut kejsarsnitt och inte mådde så bra när han kom ut.

 Solnedgång över Hvar, Kroatien 2011

VÄNNER
Jag och en av mina äldsta vänner har hittat tillbaka till varandra! Malin och jag växte upp ute i Ryd tillsammans, men när jag fyllde åtta så flyttade jag in till stan. Vi har träffat på varandra under åren och pratat på Facebook m.m. men så fick hon nys om att jag väntade en liten den 24/9 och hon tog kontakt med mig och berättade att hon skulle ha barn nummer två bara fyra dagar innan mig. Man behöver inte umgås ”bara för att man är gravida”, men det är mysigt att följas åt under tiden och ”spy galla” över sin krämpor m.m. – sånt som jag inte vill ”belasta” mina övriga vänner med av hänsyn.
Jag har myst en massa med mina fina vänner under hösten med eftersom vissa bor längre bort och jag har svårt att förflytta mig så är det också flera stycken som jag inte fått träffa på länge. Jenca har jag inte fått träffa på över ett år och inte heller Jennie. I våras tog jag mig ner till Jojo i Helsingborg och jag var också uppe i Norrland och myste med Annisen under flera dagar. Min fina vän Milla lämnade stan för kärleken i Stockholm och jag saknar henne massor varje dag. Petra som jag skulle träffat i somras när jag var i Stockholm men som jag fick avboka med eftersom vi fick slänga oss i bilen hem med misstänkt vattenavgång. Jag har heller inte träffat Suss på länge (saknar!).
Jag har tur som ändå har många underbara vänner här i min närhet. LM med familj, Camilla och gänget, Jenny, min barndomskompis Stina, Elinor, Gulle-Helena, mina fina jobbarkompisar och mina ”bloggvänner” Moa och Anna. Under sommaren och hösten har jag också fått träffa Malin.S, Malin.F, Helen, Annispannis m.fl som jag inte träffat på ett tag. Och så fick jag mysa med Maria som var hemma från USA. Så himla skoj! När jag var i Stockholm hann jag också med en fika med Elene som jag önskar bodde närmare mig! Någon som jag också saknat och som var ”borta” ett tag är min vän N, som är tillbaka i  mitt liv – det gör mig glad!
Genom sajten Familjeliv har jag också börjat prata med ett helt gäng mammor (alla beräknade i september) och numera pratar vi dagligen i en ”hemlig grupp” på Facebook – de är numera en del av min vardag även om vi inte ses.
Nu längtar jag till början på nästa år när jag ska få träffa Eva igen, få besök från Helsingborg och förhoppningsvis Härnösand.

 Äppelblomster 2012

RESOR
Eftersom man helst inte ska flyga lång in i graviditeten så har vi heller inte rest någonstans under senare delen av året. Vi åkte iväg till Thailand och Malaysia i en hel månad i februari/mars och njöt för fullt av härligt väder, värme och solsken. Något som vi njöt mindre av var mitt illamående som alla i min närhet fick dras med.

Thailand 2012 by Caroline Landin 5

CAROLINE
Efter att ha fått hjälp med sköldkörteln under sommaren 2011 så minns jag faktiskt största delen av år 2012. Jag kunde hålla mig vaken, jag var pigg och hade också kommit igång att börja träna igen. Tyvärr fick träningen ett ganska abrupt slut i början av februari när jag satte igång att börja kräkas som en kalv. Därmed har jag inte kunnat träna resten av året, men hoppas att få en OK-stämpel i rumpan på efterkontrollen nästa vecka och börja så smått med träningen igen.

 wpid-IMAG0434-picsay.jpg

HÄLSA
Förutom alla graviditetssymtom (extrema kräkningar, foglossning, huvudvärk, karpaltunnelsyndrom, havandeskapsförgiftning etc) så har jag mått rätt bra. Ja, förutom efter kejsarsnittet som gjort ont som fasen, blivit infekterat etc (men det hör ju också graviditeten till). Min sköldkörtel började underproducera lite mer när jag blev gravid, men efter en doshöjning av Levaxin så har den hållit sig stabil resten av året och gör det fortfarande. Det visade sig också att en graviditet skulle vara det bästa som kunde hända min järnbrist som jag gått med länge. Tack vare att jag inte blött under året så har järnet stabiliserat sig och legat bra (något som annars är ovanligt under en graviditet).

BF 24 september 2012

KÄRLEK
Under 2013 går jag in på mitt 5:e år tillsammans med P. Vi har ”firat” vår 2-åriga förlovningsdag under hösten och kikar på annat boende även under nästa år (eftersom ”det” huset inte dykt upp under 2012). Jag har också en ny kärlek i mitt liv. Lillälskling. Tänk att hjärtat kan rymma så mycket kärlek!

 Lillälskling - Tittut!

GOTT NYTT ÅR ALLA!
Hoppas att 2013 kommer att bli just DITT bästa år!
Kramar Caroline

Utskriven från sjukhuset!

Igår blev jag utskriven från sjukhuset. Vilken resa!

Det känns som att allt som kan gå fel har gått fel när det kommer till graviditet, förlossning och det som kommer efter. Det som dock är perfekt är Lillälskling och att han mår bra betyder allt! ♥

Idag har vi varit hemma själva första dagen medan stora älskling har varit på jobbet. Han har halva pappadagarna kvar som han kommer att få ta ut vid senare tillfälle.

Just nu försöker jag att ”landa” i det här med att vara mamma. Amma, pumpa, mata, blanda ersättning, byta blöja, hinna borsta tänderna, sova i intervaller etc. Jag känner mig lite ”frånvarande” och ber så hemskt mycket om ursäkt redan nu på förhand 😉 Imorgon tänkte jag ge mig på att försöka gå ut på en liten promenad (jag har fortfarande ont i snittet och kan inte gå så långa sträckor och dessutom får jag inte bära mer än lillälskling ner för trapporna, vilket begränsar rätt mycket med tanke på skötväska och andra grejer som kanske behöver tas med…)

KRAM på er!

Lillälskling myser med pappa på sjukhuset ♥

En vecka på sjukan…

… verkar det att bli här.

Trodde att vi kanske skulle få komma hem idag, men idag är mitt snitt fult och rött och en massa blodansamlingar under. Så ikväll har läkaren varit inne och öppnat lite i snittet och tappat ut 1 dl blod på ena sidan. Nu får vi stanna resten av helgen också och sen har två veckor gått och vi har bara varit hemma i några dagar. Tråkigt värre, men huvudsaken är att Lillälskling mår bra! 🙂

Min feber är nere och huvudvärken borta. Jag får antibiotika i blodet och knaprar antibiotika via munnen och sväljer smärtstillande och febernedsättande var 6:e timme. Det här ska nog bli bra. Om inte annat måste de öppna upp snittet igen. Och med min tur den senaste tiden skulle det inte förvåna mig om de behöver gör det…

Trevlig helg allihopa!

I’ll be back! 😉

Kramisar

Tillbaka på sjukhuset…

… det här börjar kännas som ”The neverending story”…

Med hög feber och huvudvärk sökte jag till akuten i måndags. Konstaterad infektion och insatt på antibiotika. I förrgår mådde jag pyton hela dagen och på natten hade jag upp mot 40 graders feber. I tisdags fick jag åka in igen.

Sen i förrgår ligger vi inne på sjukhuset, så jag är lite frånvarande i bloggvärlden. Lillälskling mår i alla fall bra och det är huvudsaken 🙂

Kram på er!

image

Lill-älskling ♥

Idag har det gått en hel vecka sen jag låg på förlossningen och tiden flyger förbi.

Imorgon bitti vid 7 blir vårt älskade lilla hjärta en hel vecka gammal och i en hel vecka har mitt hjärta svämmat över av kärlek till denna lilla människan (och hans pappa).

Förlossningen är ingenting som jag kommer att dela med mig av här inne på bloggen. Det var en riktigt jobbig tid som jag inte kommer att se tillbaka på med glädje – annat än när han strax innan 07 kikade ut ur min mage via ett akut kejsarsnitt då han hjälptes igång av mina kollegor från Neonatalen ute på akutbordet. Den sekunden blev jag mamma till en liten son som nu för alltid kommer att älskas något så otroligt mycket ♥

Veckan som har gått har bestått av 5 dagar på förlossningen och BB och sedan ett par dagar befinner vi oss hemma och försöker att få in rutiner i vardagen i form av amning, pumpning, tillmatning, blöjbyten etc.

Det som folk kallar för ”bebisbubbla” är det som vi just nu befinner oss i. Mitt hjärta svämmar över av kärlek till mina två pojkar och ena sekunden rinner tårarna av oro som är helt obefogad för att i nästa sekund spruta av glädje.

Min foglossning är så gott som bortblåst, men istället går jag på smärtstillande dygnet runt för att kunna klara av smärtan i snittet. Jag kan inte än vända mig i sängen eller ta mig upp ur den på egen hand, men min stora älskling hjälper mig med allting ♥

TUSEN TACK för alla era fina kommentarer!
Jag ska sätta mig och svara på dem så snart jag landat lite mer här hemma och har tid att sitta vid datorn. Vill bara att ni ska veta att jag (vi) uppskattar dem en massa och jag blir jätteglad när jag kikar in här och ser att ni skrivit några rader!

KRAM!!

♥  Här är lillprinsen som har stulit våra hjärtan ♥

Jag är inte längre gravid…

Jag åkte in på rutinkontroll till MVC i torsdags den 4:e oktober och kom i princip inte hem igen förrän igår kväll (förutom några timmars permis).

Lördagen den 6:e oktober strax innan 07 fick Pyret se dagens ljus (läs: operationssalens ljus) för första gången.
Och där och då blev jag mamma via ett akut kejsarsnitt ♥

Pyret var en liten kille (lill-älskling) och vi älskar honom sen första ögonkastet ♥

BF+2

Ingen bebis som kikat ut än. Känns just nu som att det aldrig någonsin kommer att komma något litet Pyre 😉

Idag har jag faktiskt tagit mig ut en liten sväng! Mamsen skjutsade mig till stan (och hämtade mig) och jag hade mina kompisar kryckorna med mig för att hjälpa mig att gå. Rådhuset var destinationen och dejt med min fina vän Maria som bor i USA sen flera år tillbaka och det är också flera år sen vi senast sågs! Därför ville jag väldigt gärna komma ut en vända och det var riktigt skönt att komma ut i luften ett tag. Och mysigt att få återse en kär vän ♥

Resten av dagen har tillbringats i säng och på soffan – i vanlig ordning.

”16 and pregnant” (maraton), Bonde söker fru, Roomservice, Ellen deGeneres Show, CSI Miami.
Jag börjar känna mig expert på TV-serier och program – kan nästan hela TV-guiden i huvudet snart 😉

Ha en väldigt bra vecka alla fina – imorgon får jag besök av min vän LM och sen hoppas jag att jag kommer att tillbringa flera timmar med smärta på förlossningen inom kort! 😉

Beräknad förlossningsdag (BF)

Igår natt sov jag inte en sekund på hela natten. Det kompenserade jag med att sova 4 timmar mitt på dagen och rejält länge idag. Visserligen somnade jag inte förrän vid efter 03 inatt men jag låg däremot kvar i sängen till 13(!!) innan jag masade mig upp för att duscha och äta något. Tilläggas ska kanske att jag inte SOV fram till 13, utan vaknade en sisådär tjuttioelva gånger av toalettbesök och småskrik i sömnen av smärta när jag rör på mig/vänder på mig.

Somliga säger att ”tror du att du sover bättre när bebis är ute?” Men det känns faktiskt som det. Jag har inte sovit mer än max 2-3 timmar sammanhängande på flera månader. Oftast vaknar jag var 30-60:e minut och går på toa eller halvgråter för att fogarna gör så förbannat ont. Om jag bara kunde få sova 2-3 timmar i sträck utan att ha ont eller behöva tömma blåsan blir jag lycklig (jag får väl äta upp det här senare!) 😉

Dagen har bestått av läkarbesök och barnmorskebesök på Mödravården för att diskutera kring överburenhet (i och med mitt jobb och min ”arbetsskadade hjärna”). Förutom det sängläge, soffläge och fåtöljläge (och tömma-blåsan-läge-på-toaletten för er som vill ha detaljer).

Något intressantare än så händer inte i mitt liv just nu ♥
KRAM på er finisar!

En svullen och osminkad Carro i föräldrarnas badrum…

Mera graviditetsbabbel…

Tack ni söta för era kommentarer och påhälsningar, det gör mig glad i hjärtat ♥

Det känns inte som att jag har så mycket att tillföra just nu, min energi är i bott trots att jag ligger ner och sover/vilar mycket och det enda jag kan tänka på just nu är att jag vill att bebis ska komma ut NUUUU.
Nu förstår jag EXAKT vad alla höggravida pratar om när de säger att de vill ha tillbaka sin kropp. För hur mycket man än längtat efter bebis så blir man trött så här på slutet. Och det känns som att bebis aldrig någonsin tänker komma ut. Kanske framåt jul eller nästa år? Ibland kan man inte ens låta bli att tänka att ”kommer det någonsin att komma ut NÅGOT där inifrån eller har jag bara inbillat mig i 9 månader”?

Man går och väntar och väntar i flera månader men sen någon gång mot slutet så börjar varje timme kännas som veckor (alternativt ÅR) och det blir otroligt segt.
Mina fina vänner LM, Jacob och John var förbi och hälsade på mig i förrgår och igår fick jag besök av min barndomskompis Stina en stund. Jättemysigt med besök när det känns som varje dag är en evighet! 🙂

Något som man annars märker av är vänner som ”försvinner” längre och längre bort när man är gravid, hur mycket jag än önskat att de inte skulle göra det. Jag vet inte om det är för att jag gnäller mycket och inte mår bra, för att jag inte är bra på att höra av mig, för att jag inte kan ta mig hem till folk när jag mår som jag mår, eller om det är för att jag ska ha barn? Ibland känns det som om man är ensammast i världen trots att jag har en massa underbara fina vänner ♥

 

Förresten – på tal om vänner – ikväll håller jag tummen HÅRT för att vännen Moa (Spiderchick) tar hem ”Guldpennan” i årets Blogawards!

Lite allmäna tankar om livet…

Varje dag känns som ett år och varje timme känns som en vecka.
Just nu går jag bara runt och väntar, väntar och väntar på att Pyret ska kika ut. Jag vet att jag ännu inte nått BF/BP (som är nästa måndag), men hoppas att Pyret ska kika ut snart.

Efter att inte ha sovit ordentligt sen i januari, spytt/mått illa i 34 veckor och numera har foglossning och karpaltunnelsyndrom så att fingrarna gör ooont så ser jag fram emot att åtminstone kunna få vända mig om i sängen utan att vakna av smärta eller behöva besöka toaletten. Jag säger inte att jag inte tycker om att vara gravid, men just nu känns det som att jag varit det i flera år och jag längtar efter att ”få tillbaka min kropp” och kunna gå ner för trapporna utan att dra mig för det eller ens tänka på hur ont det kommer att göra att ta sig upp igen.

I förrgår sydde jag mitt livs första mössa. Det var inte ens svårt, men den blev väl inte toksnygg heller. Men duger fint!
Mormor har sytt en egen filt till Pyret efter önskemål och den blev toppenfin.

Mamsen och jag passade på att moffa hemmagjord blåbärspaj också, något som jag crejvar 😉

Egentligen har jag ingenting skoj att skriva alls, det blir mest en massa tjat om graviditet och tjock mage och allt sånt där, eftersom jag inte gör så mycket om dagarna mer än väntar, väntar och väntar lite till. Denna väntan… ”Inget är som väntans tider”?

Har ni några önskningar om blogginlägg? Hur mår ni? Allt bra? Hittar ni på något skoj i helgen?

Att bli barn på nytt

Idag har varit som ”Lilla julafton”, eftersom vår barnvagn levererades idag!

Det är som att man blir barn på nytt, speciellt när vagnen är en present till Pyret från sin mormor och morfar ♥

I förmiddags åkte jag hem till Camilla och myste/fikade med henne och lilla sötnosen Linus. Några timmar senare mötte jag upp den HÄR chicka tösen på stan och myste i sensommarvärmen (eller ja, bitvis rätt kyligt också, men vi kan ju låtsas att det var värme hela tiden, vi vill inte ha höst än!) utanför Rådhuset.

Imorgon väntar en dag med vila, vila och mer vila. Eventuellt lite toalettbesök, slösurfing på datorn och en bra bok. Har du något exempel på någon NY bra bok?

Att vara i vecka 37+0 (färdigbakad)

En riktigt seg dag idag. Mamsen kom hit i förmiddags och hjälpte mig att pyssla lite här hemma medan älskling är på jobbet ♥
Hon tog också med sig nybakat bröd från Wienerbageriet till frukost. Mums!

Jag har ihållande huvudvärk sen i fredags och vätskefyllda ben som inte går ner och mår allmänt hängigt idag – känner mig ”överkörd av tåget”.
Fick flytta fram en planerad fikadejt från idag till imorgon och håller tummen för att jag är piggare imorgon istället.

Kvällen tänker jag tillbringa på soffan och njuta av att jag är i vecka 37+0 idag (bullen i ugnen är färdigbakad)!

Hoppas att ni alla har en mysig tisdag!

Att missa Lady Gaga…

Det blev en minst sagt händelserik dag igår. Vi tog oss in till stan på eftermiddagen, för att sitta ner och fika tillsammans med vänner och sen äta middag innan Lady Gaga. En kväll jag sett fram emot otroligt mycket.
Istället blev det fika och en tripp ut till mitt gamla jobb – Karolinska i Solna, där jag tillbringade kvällen på förlossningen. Fina Milla och Stefan fick ta min och älsklings biljetter och jag är glad att de fick njuta av Gaga, samtidigt som jag är ledsen över att jag missade årets konsert, speciellt när jag idag läser att hon fick 5 plus för konserten! Pyret gillade dock Coldplay i torsdags och sov sig igenom hela konserten! =)

Pyret ligger kvar i magen men jag och älskling är hemma i Skövde, efter att ha kört hem inatt.
Falskt alarm. Men vi tog beslutet att åka hem ifall det skulle sätta igång, eftersom vi har alla saker här hemma och Pyret är tänkt att födas här i stan och inte i 08-land.

Jag behöver nog vila. Mitt blodtryck har varit stigande senaste veckorna, igår låg det på 140/100 efter vila och jag hade också feber. Jag har ofta huvudvärk och har börjat läcka lite protein i urinen, och mina fötter, ben och fingrar har börjat vätska upp sig och på morgonen är jag så spänd i fingrarna att jag inte kan böja dem. På tisdag är Pyret ”färdigbakad” och får gärna komma ut till oss ♥

Min gamla arbetsplats: Karolinska Solna

Hemmakväll och Bortadag?

I fredags när jag lämnade tillbaka filmerna passade jag på att hyra tre nya filmer i en vecka.

Idag ska jag kika på den sista (Battleship) eftersom vi hoppar in i bilen och styr kosan norrut imorgon.

”Friends with Kids” var förresten helt okay och ”War Horse” gillade jag jättemycket. Heja Steven Spielberg!
(Har ni sett någon av dem?)

I måndags var jag och älskling på Socialkontoret för att göra honom till pappa även på papperet och lämna in om delad vårdnad om Pyret, sen ägnade jag eftermiddagen åt vattengymnastik på Rehabbadet i Arena Skövde. Jag kan verkligen rekommendera vattengymnastik för er som har ont i leder, foglossning etc. Under en timme mår man toppenbra och det gör inte ett dugg ont. Helt underbart befriande att kunna gå utan att det hugger av smärta. Sen gör det rejält ont första steget upp på rampen ur vattnet man tar när man är färdig, men det är det väl värt!

Igår började jag ju morgonen med vardagslyx och avslutade den med ännu mer vardagslyx i form av fika på Rådhuset i stan med mina ”preggovänner” Malin och Sara. Vi babblade bort nära tre timmar över fika ♥ Sen passade jag på att fota Malins mage dessförinnan. Jag kanske kan fråga henne om jag får lägga upp något kort här inne?

Jag var uppe innan 08 imorse (ovanligt vad gäller mig!) för att åka till MVC och barnmorskan ihop med älskling. Vi gick igenom graviditeten och planerade för förlossningen (herregud, jag ska ju faktiskt se till att den där lilla älsklingen inne i magen ska komma ut snart!), sen styrde jag kosan mot Hentorp och min vän J, som slingade håret på mig samtidigt som hon multitaskade och slängde ihop över 100 bullar och bakade sockerkaka. Vissa upphör aldrig att förvåna mig! 😉

Gravidfotografering by Peter

Vi hade en jättemysig kväll hemma hos vännerna igår. God mat, härligt sällskap och en massa babbel!

Min väns (och kollega) man fotade mig och älskling. Och Pyret. Ville ha lite minnen sen när magen är borta och istället för att böka med stativ, självutlösare etc här hemma så ställde han upp. Toppengulligt!

Under de senaste veckorna har jag svällt upp ordentligt. Fötterna och benen är konstant svullna och så också fingrarna (prinskorvsfingrar). Numera har jag snott älsklings förlovningsring att ha på mig, för jag har inte fått på mig min egen på flera veckor. Just nu längtar jag faktiskt (tro det eller ej) efter att kunna gå till gymmet och träna lite, komma i form! Framför allt att kunna gå ordentligt utan att ha ont för varje steg jag tar. Men mest längtar jag så klart efter att träffa lilla Pyret och se vem det är som bor där inne i magen ♥

Jag hade en massa inspiration med mig i bagaget efter att själv ha fotat gravidfotografering och kikat runt.
Så här blev resultatet:

Foto: Peter Bohman | Redigering: Jag

Gravidfotografering

Åh vad mysigt det ska bli ikväll! Vi ska hem till vänner och äta middag och mysa, men också bli fotograferade!

Eftersom jag vill ha foton på både mig och sambon tillsammans med ”magen” har jag bett en vän till mig att fota oss (slippa ställa upp stativ, självutlösare etc som det skulle krångla med om vi skulle göra det själva) och det ska bli spännande att se om det går att få några fina foton på magen innan Pyret kikar ut!

Hittar ni på något mysigt en lördag som denna?

Gravidfotografering by me 2011. (Alltså inte min mage…)

Graviditetscrejvings ♥

Härom dagen bloggade vännen Moa (Spiderchick) om hemmagjord blåbärspaj.
Som jag crejvat blåbärspaj senaste tiden! Gravidcrejvings är inte att leka med 😉

Så idag är jag hembjuden på just denna underbara delikatess i det Spiderchickska palatset tillsammans med de andra bloggvännerna som passande nog är lediga! ♥
Toppenmysigt!


Spiderchicks blåbärspaj. Foto lånat HÄR.

Pedikyr, manikyr, massage…

Jag längtar efter att sätta mig ner och få fotmassage, pedikyr, manikyr och footscrub.
Precis så som jag alltid gör i Thailand flera gånger varje år.

Skillnaden på att göra det där borta och här hemma är ungefär 1ooo kronor om jag får gissa. Där borta går det på 170 kronor för cirka 2 timmars behandling och ALLT fixat. Här hemma skulle det nog bli en rejäl slant. Det är synd, för man unnar sig det inte lika ofta här hemma – fast att man borde. Man borde alltid ta hand om fötterna och händerna – de delar på kroppen som vi faktiskt använder mest.

Just nu ser mina ben ut som en gelémassa trots användande av stödstrumpor. Fingrarna är som små prinskorvar och jag har inte kunnat få på mig min förlovningsring på flera veckor (jag har snott älsklings ring istället!) 😉

I eftermiddags var jag inne på ”Arena Skövde” och hade vattengymnastik med min sjukgymnast och fyra andra töser, varav en till som också är gravid men som fått problem med fogarna långt innan mig. Det var sååå skönt att vara i vattnet. 34 grader varmt och jag kände ingen smärta över huvud taget när jag var där nere. Jag glömde bort hur ont jag har. Ända tills jag satte fötterna på första trappsteget och skulle gå upp ur poolen. AJ AJ AJ.
Nåja. Under en timmes tid fick jag njuta och kunna röra på mig utan att känna smärta. Guld värt!

Nu hoppas jag att Pyret låter mig må mindre illa på torsdag morgon, för då ska jag försöka komma upp tidigt ur sängen och gå på vattengympa igen! 🙂

Pedikyr, fotskrubb och fotmassage (av svullna ben) i en timme, Thailand 2012

Movietajm!

Efter en natt med molvärk och förmodligen förvärkar till och från så sov jag länge på förmiddagen.
Babblade i telefon med fina C och tog det lugnt. Under eftermiddagen var ett besök hos MVC inplanerat och jag blev ordinerad att vila så mycket jag kan eftersom mitt blodtryck är stigande och fötter, ben och händer börjat svullna.

Stannade förbi hos päronen och fikade en stund och satt i skuggan med en blöt handduk över huvudet (svettas floder när det är varma dagar ute, skit samma hur man ser ut). Älskling hämtade sen upp mig och vi fixade med present till svärmor som fyller år om några veckor, hämtade ut en Babybox på Kronans Droghandel och jag vaggade in till ”Hemmakväll” och försåg mig med tre filmer att slappa på soffan med (och onyttigheter i form av godis… nom nom nom).

På grund av min extrema foglossning som kommit de senaste två veckorna är jag av läkaren heltidssjukskriven från och med nu fram till förlossningen och tanken är att jag ska vila och ta det lugnt så mycket jag kan, för lilla Pyrets skull men också för min egen…(vilket är svårt när man aldrig under 15 år varit varken arbetslös eller sjukskriven…) Jag skulle gärna knata på i vanlig takt, men eftersom varje steg är som ett knivhugg i bäckenet är det inte lätt även om man skulle vilja öka på tempot. Nu är mitt kortsiktiga mål att klara mig utan kryckor. På måndag börjar jag vattengymnastik och sen ser jag fram emot en massa lugna och mysiga fikastunder med mina fina vänner ♥


Har ni sett någon av filmerna? Ris? Ros?

Att vara i vecka 34+0

Klockan närmar sig midnatt och jag sitter här framför datorn och slösurfar runt lite på Facebook, Bloglovin, Familjeliv och Aftonbladet samtidigt som jag sitter och moffar 1 liter jordgubbar med mjölk till ”nattamat”.

Den största delen av dagen har gått åt till att vila. Vaknade helt tjock i halsen, torr i munnen och snörvlig och kom upp någon gång vid 11-tiden efter att ha babblat bort en stund i telefonen med min finaste LM. Efter att ha varit vaken i två timmar gick jag och la mig igen och sov ett par timmar och sen blev jag hämtad av min mams för att åka och handla och så bjöd jag in mig själv till middag 😉

Pyret och jag slappar på blivande mormors och morfars soffa medan pappa P är på jobbet ♥

Imorgon ska jag tillbringa en stor del av dagen på Mödravården (MVC). Först ska jag dit på morgonen och ta prover, sen ska jag tillbaka några timmar senare för läkarbesök och sen ska jag på föräldrakurs i ett par timmar under eftermiddagen/kvällen.

Annars händer inte så jättemycket. Älskling har skruvat ihop Pyrets säng, så nu står den inne i vårt sovrum och väntar på sin nya inneboende.

Idag är jag i vecka 34+0 (graviditetsvecka 35) och det innebär att Pyret är ”färdig” och fullgången om exakt tre veckor. Sen får vi se när prinsen eller prinsessan behagar kika ut – det kan ju dröja.


Pyrets säng är redo (men inte bäddad än).

Att ha varit hos sjukgymnasten

Klockan 10.oo infann jag mig på Mödravården för att träffa sjukgymnasten, en väldigt trevlig och duktig sådan.

Hon bad mig att ta av strumpor, skor och byxor (som tog mig evigheter att få PÅ mig -haha-) och sa sen direkt att hon förstod varför jag har jätteont.
Själv har jag inte tänkt på det, men jag har överrörliga leder (hypermobilitetssyndrom) och har alltid haft, och det bidrar till extra besvär vid graviditet. Jag ska väl vara glad att jag sluppit det tidigare, att det kommer nu på slutet.

Hon rekommenderade rehabbad två gånger i veckan och det tycker jag skulle vara skönt, man rör sig ju lättare i vattnet och eftersom jag älskar att vara i vattnet, dyka etc så tänker jag prova det. Hon tyckte också att jag kunde använda kryckor men där sa jag nej, eftersom jag känner att de skulle begränsa mig mer än hjälpa mig just nu. Jag får ta dagarna som de kommer och se hur jag känner mig helt enkelt.

Från och med nu sitter i alla fall ett foglossningsbälte/bäckenbälte på runt bäckenet som ger stadga. Pyret protesterar lite där inne pga att det lyfter upp magen lite, men ska försöka att ha det på mig så fort jag är uppe och står/går.

Ett sånt här bälte har jag fått. Mamma Mia foglossningsbälte.

Efteråt åkte jag hem till mina föräldrar. Det känns inte lockande att knata upp 3 våningar när jag måste ta ett trappsteg i taget. Fikade lite, somnade på soffan och sov i tre(!!) timmar eftersom jag sovit uselt inatt. Var vaken ett par timmar, käkade middag, åkte och fixade lite med mamsen m.m. och somnade sen i 1,5 timme till på soffan. Nu är klockan efter 22 och det känns som att jag skulle kunna sova i tjugo timmar till. Snark!

Men först… en liter jordgubbar med mjölk!!! MUMS!!
Jag är överlycklig över att jag tål jordgubbar i år. Sååå gott! Snart kommer de väl vara svåra att få tag på?

Att ha drabbats av foglossning från helvetet…

Tusen tack för alla era kommentarer! ♥

Jag har tillbringat helgen på jobbet och eftersom jag oftast inte sover ett par timmar i sträck framåt morgonen har det inte blivit så mycket sömn. Jag har somnat runt 02 för att sen under 4 timmar springa upp och ner på toaletten (att ta sig upp från sängen är en hel verkstad), stånka och pusta runt i sängen (varje vändning är en pina) och försöka sova några minuter i sträck. Klockan 06 har klockan ringt och jag har tagit mig till jobbet. Sakta sakta. För jag har drabbats av foglossning från helvetet.

Trodde jag skulle ha tur att slippa det eftersom den inte dök upp förrän i slutet av förra veckan. Nu har jag fått känna på det ordentligt och efter gårdagen på jobbet kunde jag knappt gå för att det gjorde så ont. Jag fick till och med ringa älskling som fick hämta mig nere vid bilen, ta min väska och hjälpa mig upp till lägenheten. Där har jag sen stannat, eftersom vi bor på 3:e våningen utan hiss och man helst ska undvika trappor när man har foglossning.

I morse tog jag mig till jobbet igen, fortfarande med smärta från igår. Det gick nätt och jämnt, mina söta kollegor fick springa och svara på larm etc eftersom det tar en evighet för mig att röra mig. Älskling fick återigen hämta mig vid bilen på parkeringen och hjälpa mig upp till lägenheten… och här har jag stannat resten av dagen. Med ben som är tunga som bly pga vätska trots användande av stödstrumpor hela dagen…

Klockan 10.oo imorgon ska jag till sjukgymnasten för att få ett bälte och för att se om vi kan göra något åt smärtan så att jag åtminstone kan röra mig utan att gråta. På onsdag är det läkarbesök och jag tror att jag får inse mig besegrad och göra som läkarna ville göra redan i juni – heltidssjukskrivning de sista veckorna. Jag har verkligen försökt och jag har velat jobba halva tiden, men kroppen säger ifrån.

Förlåt fina ni för gnälligt inlägg. Imorgon är en ny dag! 😉

Det är ingen dröm att vara gravid, men jag försöker att njuta så mycket jag kan.
Och jag längtar något otroligt efter vår lilla skatt i magen ♥

Pyrets Lista ♥

Vad roligt med så många som gissar på Pyrets kön och vilket datum Pyret kikar ut här till oss!
TACK! ♥
(Vill ni gissa? Släng in en kommentar!)

Här är den gedigna listan hittills:

5 september                                Tjej                     Elinor
6 september                                Tjej                     Suss
11 september                              Kille                     Jenny
15 september                              Tjej                     Sussi
18 september                              Tjej                     Mona
18 september                              Tjej                     Emma
18 september                              Kille                     Karin
19 september                              Kille                     Marica
19 september                              Tjej                     Anna/Pyttianna
20 september                              Tjej                     Moa/Spiderchick
20 september                              Tjej                     Eva
21 september                              Tjej                     Emma
21 september                              Tjej                     Vicky
22 september                              Kille                     Elene
22 september                              Tjej                     Victoria
23 september                              Tjej                     Birgitta.E
23 september                              Tjej                     Maria
23 september                              Kille                     Johanna.H
24 september                              Kille                     Eva
24 september                              Kille                     Jessica
24 september                              Tjej                     Emilia
24 september                              Kille                     Hanna
25 september                              Tjej                     Viktoria
25 september                              Tjej                     Britt-Marie
26 september                              Kille                     Helena
26 september                              Tjej                     Fia
26 september                              Tjej                     Jojjo
26 september                              Kille                     Peter.B
27 september                              Tjej                     Angie
27 september                              Tjej                     Christoffer/Gaymasen
27 september                              Tjej                     Anso
27 september                              Tjej                     Petra
28 september                              Kille                     Malin.P
28 september                              Tjej                     BusNorpan
28 september                              Tjej                     Malin
28 september                              Tjej                     LM
28 september                              Kille                     Caroline.S
28 september                              Tjej                     Hella
28 september                              Kille                     Sarah
29 september                              Tjej                     Helenah
29 september                              Kille                     Marie/Mariekexxxet
29 september                              Kille                     Stefan
30 september                              Tjej                     Åsa
30 september                              Kille                     Inger
30 september                              Tjej                     Maggan

1 oktober                                      Tjej                     Camilla
1 oktober                                      Kille                     Susanne
2 oktober                                      Tjej                     Jessica.R
3 oktober                                      Kille                     Jessica
4 oktober                                      Kille                     Elin
5 oktober                                      Kille                     May
5 oktober                                      Tjej                     Milla

Kön:
Tjej                     Jennifer
Tjej                     Emelie
Tjej                     Jannice

Gissa när Pyret kommer, snälla? ;)

Pyret är beräknad till måndagen den 24:e september.
Då är jag i vecka 39+6.

Från och med tisdagen den 4:e september räknas Pyret som fullgången (37+0).


Pyret i vecka 33+0 (i förrgår) och 32+0

Är det någon som vill ge sig på en gissning NÄR Pyret kommer ut? Och om Pyret är en kille eller tjej?

Kommentera så gör jag en rolig lista att ha som minne ♥
(Ni får vara anonyma om ni vill så klart).

Bara lite allmänt sådär…

Lyckades att ta mig upp ur sängen efter två timmars snoozing idag. Jippie!
Mina fogar ville gärna stanna kvar i sängen, men jag tog mig ner till bilen och svängde förbi MVC för att lämna prover och när jag ändå var ute och åkte parkerade jag på Commercetaket och tog hissen rakt ner i källaren för att kapa av barret som var fruktansvärt slitet. Efter att inte ha klippt mig på 5(!!) månader så behövdes det verkligen. Passade på att lyxa till det med tvätt och behandling också. Vardagslyx liksom.

Mina duktiga föräldrar håller på att måla och byta panel, så jag svängde förbi Wienerbageriet och handlade med mig fika och körde hem till dem. Efter fikat hamnade jag i någon sorts ”trötthetsrus” som jag alltid gör på dagarna och lag mig och sov på soffan i typ 2,5 timmar. Snark! Sover middag varje dag för att orka hålla mig vaken, minsta lilla ansträngning gör mig helt slut och eftersom jag fortfarande spyr och eftersom foglossningen hugger för minsta lilla steg så behöver jag vila mycket för att orka. Jag har en ny läkartid nästa vecka, barnmorskan vill att jag ska vara helt sjukskriven sista tiden innan lilla Pyret kikar ut. Jag börjar tro att det kanske är en bra idé eftersom jag blir kallsvettig, darrig och helt slut av minsta lilla ansträngning. Jag ska ju faktiskt orka ta hand om en liten knodd när h*n kommer ut också.

Härom dagen var jag förbi Babyproffsen och hämtade ut Pyrets babybox.
Samtidigt följde speldosan Mr. Lejon med hem också (jag klarar INTE av speldosor med melodin ”Nu i ro, slumra in” – den vanligaste vaggsången i speldosor, eftersom den melodin spelades på en av mina vänners begravning… den här speldosan spelar en helt annan trudelutt)…

Det är underbart att fredagsfika med mysiga vänner!

Idag har Pyret och jag hängt med kompisar. Två söta och charmiga tjockisar och tre små. En utanför magarna och två inuti.

Mys hela eftermiddagen och nu ikväll har vi mest tagit det lugnt, legat och sovit lite, suttit vid datorn, fixat mat och sånt där vardagligt som man brukar göra.

Mina ben är lika svullna idag trots stödstrumpor och maratonbesök på toaletten. Foglossning har börjat att besöka mig också, sådär så att det moler i magen och blir krångligt att bara ta på sig underkläderna. Jag kan INTE stå på ett ben utan får sätta mig som en liten pensionär på sängkanten för att ta på mig. Missuppfatta mig rätt. Jag älskar att ha lilla Pyret i magen, men jag vill gärna ha tillbaka min kropp snart så att jag kan börja träna och röra mig utan begränsningar. Det vore skönt att kunna gå ut till bilen utan att bli helt slut på vägen dit 😉 Framför allt längtar jag efter att kunna gå ner till tvättstugan utan att bli helt blöt av kallsvettningar. Nog om det!

Vad hittar ni på en augustihelg som denna? Något spännande?!