Och det var kärlek vid första ögonkastet 🙂
Den 27:e januari klockan 09:48 såg hon operationssalens ljus för första gången efter ett planerat kejsarsnitt.
Eftersom vår förra förlossning blev allt annat än bra kändes det som ett bra val att snitta planerat den här gången och det känns som att vi fått en rejäl revansch den här gången.
Förutom att jag mådde lite kymigt ett tag på operationssalen och förutom att hon var stor och fastnade på vägen ut (ja, de kan fastna även via snitt) och mina kollegor fick sig ett akutlarm och lite motion i form av en ”joggingtur” ner till förlossningen för att ta hand om henne ♥ Så gick allt såååå bra. Nu är vi hemma tillsammans i några veckor för att få någon form av rutiner och komma in i vardagen med två barn, där ett sitter fast vid bröstet en stor del av dygnet och den andra pockar på uppmärksamhet i stort sett hela tiden.
Otillräcklighet sammanfattar mycket av känslorna just nu. Men det ska vi väl fixa det här, precis som alla andra?
Har ni några bra tips att dela med er av? ♥
Vår lilla älskade sessa 13 dagar gammal.