Diagnos: Foglossning

Precis som när jag var gravid med Albin har jag nu problem med foglossning.
Förra graviditeten dök den upp som ett paket på posten sent i graviditeten, nämligen inte förrän vecka 31. Men då med besked. Det blev foglossningsbälte, sjukgymnastik, rehab-bad och kryckor. Samt vila och soffläge/sängläge i så stor mån som möjligt.

Den här gången satte det igång redan i vecka 13 och har blivit värre och värre allt eftersom veckorna går och magen växer. Det sägs att om man en gång haft foglossning så kommer det tidigare i nästa graviditet och oftast även kraftigare. Jag har ändå kämpat på väldigt bra tycker jag, och jobbat 100%.

Jag gick in i vecka 27 den här veckan och i måndags fick jag dock väja mig och sjukskriva mig partiellt. Jag tänker börja med att försöka jobba 75% och se hur det fungerar. Senaste veckorna har fogarna tagit sån stryk att när jag efter 8 timmars arbetspass ska gå till bilen har jag knappt kunnat gå alls och sen behövt vila i flera timmar. Det liksom ”knäcker” i fogarna när jag ska gå i trappor, resa mig upp, sätta på mig strumpor m.m. Jag är glad så länge jag slipper kryckor. Och det kunde varit värre. Samtidigt så måste man lyssna på sin kropp och det handlar ju (förhoppningsvis) om en så kort period i livet så man måste ta hand om sig. Jag kommer förmodligen aldrig mer att vara gravid och jag vill passa på att må så bra jag kan och förbereda mig inför allt som komma skall. Samtidigt som jag blir rastlös av att bara vara hemma och vila. Jag behöver göra något, känna mig behövd och ”viktig” för att känna att jag lever ♥

Jag och Bulan i vecka 25+0 (graviditetsvecka 26) och i vecka 26+0 ♥

20151020_191736 20151026_125057

6 Replies to “Diagnos: Foglossning”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*