Välkommen 2016!

Nytt år, nya möjligheter?

Hittills i år har jag redan hunnit fylla år och jobba mitt sista pass på några månader.
Året började med jobb, tänkte det var lika bra att jobba hela helgen efter Nyår så att jag med gott samvete kan vara hemma i några månader.
Jag har hunnit med att träffa flera av mina goa vänner och flera planerade besök och fika-mys står på schemat.

Sen är det ju tänkt att jag ska föda barn också. Inom tre veckor är hon här hos oss.
Kommer hon inte ut självmant inom ett visst datum så står ”elektivt sectio” – dvs planerat snitt – på kalendern.

Det ska bli så spännande att se vem hon är. Eller han om nu läkaren sett väldigt fel 😉
De senaste veckorna har hon varit lite lugnare på nätterna och hållit igång lite mer dagtid istället, vilket gör att jag åtminstone får någon timmes sammanhängande sömn nattetid och det är skönt. Dock vaknar jag så fort jag ska vända mig från sida till sida (enda sättet som går att sova på), toalettbesök, halsbränna etc. Men för något så värdefullt där inne får man helt enkelt försöka att bita ihop även om jag många gånger satt mig på hallgolvet gråtandes för att jag inte kan få på mig skorna själv. Jag håller tummen allt jag kan för att foglossningen försvinner i samband med förlossningen precis som förra gången, svårt att beskriva hur det känns när kroppen är en spillra av sitt forna jag. Man ska inte klaga och man ska vara glad och tacksam (och det är jag) men att ha sån fruktansvärd foglossning är hemskt. Att vakna av att man gråter när man ska vända sig, inte kunna ta på/av skorna, underkläder, byxor etc och att gå som en strandad val när man rör sig…

Jag är sjukskriven fram till förlossning och A går på förskolan några timmar varje dag så att jag ska kunna ligga och vila upp bäckenet och benen (som svullnar på sig av alla vätska). Han kommer att gå fram till dess att Lillasyster kikar ut, sen kommer han att vara hemma med oss.

RS-säsongen är ”lugn” i år om man jämför med förra året, men toppen kommer i februari/mars och eftersom jag sett så många barn sjuka i just RS under mina år på jobbet är det aldrig något jag vill riskera att mina barn åker på. Så om det innebär att A får vara hemma från 15 timmars-förskola så får det bli så.

Nu måste jag gå och pussa min son godnatt 🙂 ♥

Svullen som attan och sliten i vecka 37. Men ändå. This is me.

Baby Loading (Gravidfoto by Caroline Landin). Spindeltjejen Gravidfoto Studio. Vecka 37.

7 Replies to “Välkommen 2016!”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*